Analyseramedoss Bloggen #2 – Marknadscykel för den långsiktiga investeraren

Marknadscykel

En marknadscykel som reflekterar fluktueringar av den ekonomiska aktiviteten kan vara en viktig indikator över hur en specifik sektor presterar under en medellång tidsaspekt.

En typisk marknadscykel är en period av hög tillväxt, följt av en period av långsam tillväxt, och sedan en ”pullback”, dvs en period med minskad stimulans, försämrade rörelsemarginal, och kallare ekonomiskt klimat.

Den här cykeln upprepar sig själv ständigt oberoende av yttre påverkan (t.ex. global pandemi, flyktingkris, terrorhot, geopolitisk instabilitet) men även genom marknadsekonomiska, och penningpolitiska händelser (IT boomen, €urokrisen, bostadskrisen).

Oberoende av vad som orsakar en hög tillväxt, eller ett börsfall, finns det en cykel och ett beteendemönster som återupprepar sig. Varje cykel är unik i sin längd, i vad som triggar dem, och i hur kraftig den är, men de delar alla specifika mönster.

Se exempel nedan på SP500 7-års cykel.

SP500 Weekly graf, 7yr cykelanalys.

En cykel består av tre mindre cyklar; vinstcykeln hos företag, skuldcykeln och råvarucykel (inventarier). Utöver det har vi makro, och penningpolitiska händelser som kan rubba cyklar, få dem att avta eller stiga vid oförutsedda tidspunkter, Men en cykel, i sig självt går att mäta, följa, och ger dig som investerare möjlighet att positionera dig därefter.

Det finns vissa indikatorer som vi tittar närmare på för att följa dessa cykler och för att förstå när perioden av stark ekonomisk tillväxt börjar avta, samt när perioden av ”marknadsdepression” börjar avta.

Fyra faser till en marknadscykel

Tidiga fasen (bull market): Stark återhämtning från lågkonjunktur med en vändning från negativ till positiv utveckling av nationell GDP och PMI siffror, främst MARKIT siffror (manufacturing). Räntor sjunker och centralbanker börjar agera vad man kallar ”doveish”, dvs avvaktande där de låter marknaden sköta sig självt utan stödköp, utan närmare kontroll av räntelägen, skuldtak, och där de mer eller mindre enbart bevakar arbetslöshet, prisförändringar (inflationsindikatorer som CPI – consumer price index).

I den här fasen börjar företagen också ge omvända vinstvarningar och vi ser tillväxtbolag börja uppvärderas enligt förväntade framtida resultat snarare än nutida faktiska resultat (hausse). Säljsiffror stiger kraftigt och inventarierna hos bolagen minskar då den plötsliga försäljningsökningen inte var förväntad.

Detta är också en konsekvens av en lågkonjunktur där bolagen inte vill hålla höga inventarier utan är sparsamma i vad de köper in för att behålla så bra siffror som möjligt längst ner i balansräkningen.

Mittenfasen (market top): Den här fasen är vanligtvis den längsta av alla i en cykel och den märker man av när man ser tillväxtsiffror som börjar avta. Vi befinner oss fortfarande i en positiv trend makroekonomiskt men vi har inte lika skarp tillväxt. Däremot ser vi fortsatt starka rörelsemarginaler inom försäljning och servicebranscherna, samtidigt som hushållens skuldsättning, och företagens skuldsättning stiger. Inventarier stiger då tillverkning och produktionsbranschen har kommit ikapp i sina ordrar och det finns nu en balans mellan tillgång och efterfrågan.

Sena fasen (bear market): I den här fasen börjar ekonomin överhettas, inflationen är högre än trenden och consensus både på månad, och årsbasis (t.ex. Aug vs Jul & Aug vs Aug) och vi ser åtstramningar från banker och regeringar för att kontrollera inflationen, vinstvarningar från traditionella storbolag och vi ser lagersiffror som stiger då tillverkningsindustrin börjar producera mer än vad som säljs (högre utbud än efterfrågan).

Lågkonjunktur (market bottom): I det här stadiet blir vinstvarningar vanligare, GDP och Sales inleder negativ trend, tillväxten avstannar och centralbanker börjar minska kontrollen över ekonomin för att få igång tillväxt igen. Inventarier börjar minska trots den låga försäljningen då branscher minskar inköpen för att hantera det försämrade företagsklimatet.

Detta är även vad som behövs för att sätta igång nästa återhämtning (tidiga fasen), då vi inte kan få en snabb tillväxt utan lättningar i ekonomistyrningen och stigande försäljningssiffror med sviktande lager.

Branscher och ekonomiska faser.

Bull Market: I den tidiga fasen ser vi tillväxtföretagen prestera starkare än traditionella värdebolag, det råder stor optimism på marknaden, starka trender i breda index och investeringar som tillhör högre risk går bättre än investeringar som är säkrare, t.ex. obligationer, breda fonder, indexrelaterade värdepapper.

Branscher som brukar prestera starkt är tech, råvaror, finans och energi.

Market Top: Branscher som brukar prestera starkt är energisektorn, hushållsprodukter, matvaror och tjänstesektorn.

Bear Market: Tillväxt är även det första som får stryk när den ekonomiska trenden vänder ner och risktagandet minskar. Detta kan man följa genom att monitorera Consumer Spending, Consumer Confidence, och GDP siffror. När tillväxtsiffrorna börjar avstanna, konsumenter spenderar mindre och deras tilltro till marknaden minskar, så börjar man se tendenser på vinsthemtagningar, på lägre risktagande och att investerarna blir mer kritiska till bolag som ännu inte genererar svarta siffror, och att värderingar på dessa sänks.

Branscher som brukar prestera starkt är cykliska sektorer, transportsektorn och allmännyttiga branscher, till exempel vatten, återvinning, el osv. samt sjukvård.

Market bottom: När botten är satt är perioden vi börjar titta på vart närmsta uppvärdering finns och vilka branscher som bör ta sig ur lågkonjunkturen starkast. Där hittar vi techbranschen som historiskt är starkast i bullmarknader, transportsektorn och även industrier när vi börjar ta oss ur lågkonjunkturen och den ekonomiska stimulansen börjar ta sig tillbaka.

Oberoende av ens investeringsstrategi är det bra att känna till det cykliska beteendet i marknaden, och att veta vilka branscher som är starka vid vilka ekonomiska förhållanden.

Man kan inte förutse när en ny fas inleds, men man kan diversifiera sin portfölj och förflytta kapital inom portföljen utefter det ekonomiska välmåendet, och på så vis inneha en bra balans i sitt långsiktiga sparande samtidigt som man flyttar kapital till starka sektorer.

Dela:

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på linkedin
4.5 4 votes
Betyg
Subscribe
Notify of
guest
0 Kommentera
Inline Feedbacks
View all comments